|
-Vi bör profilera
Norden och Nordkalotten som en universitetsregion. Det sade
Brynolf Tjärner, Länsstyrelsen Norrbotten, då han berättade
om nordiska tendenser under Sveriges ordförandeskap i
Nordiska rådet och Islands ordförandeskap i Nordiska
ministerrådet som har påverkat Nordkalottens framtida
prioriteringar.
Island framhåller
speciellt forskning och kompetens i sitt
ordförandeskapsprogram.
-Norden bör vara i topp
då det gäller forskning.
-Det är viktigt att
verksamheter flyttas norrut, som när Norska Polarinstitutet
flyttade från Oslo till Tromsö. Det blev en stor
kompetenshöjning i norr. Vi bör också tillsammans
marknadsföra forskning och turismen i norr, sade Odd
Eriksen, Nordlands fylkeskommun.
Gemenskapen viktig
Nordkalottrådets handlingsprogram
för de kommande tre åren ska fastställas vid
Nordkalottrådets möte till hösten. Det ska bygga på de
nordiska prioriteringarna och regionens egna målsättningar.
Nordiska rådet framhåller gemenskap och grannskap som
viktiga i det nordiska samarbetet.
-Då det gäller
gemenskap ska vi arbeta för att minska gränshindren. Vi
arbetar gemensamt i Sverige och i Finland med märkesåret
2009. Alltså att det i år är 200 år sedan Sverige och
Finland delades. Vi tycker också det nordiska
ungdomssamarbetet är viktigt samt undervisningen vid till
exempel Språkskolan i Haparanda och det arbete som utförs i
Föreningen Norden, sade Brynolf Tjärner.
Odd Eriksen, Nordlands
fylkeskommun, påpekade att det blir mindre och mindre
pengar, och att verksamheten nu blir mer inriktad mot
aktiviteter.
- Det är viktigt att
vara konkreta i samarbetet och bland annat ta upp
gränshindren som finns. Vi bör kunna bli en pilotregion då
det gäller att komma tillrätta med gränshinder, sade han.
Gränshinder är en
fortsatt stor fråga för samarbetet på Nordkalotten.
- Vi tar upp frågan med
nya regeringar och nya ministrar som kommer hit. Istället
för att förlita oss på ministrarna, bör vi lägga fram ett
eget handlingsprogram som vi kan leva efter och inte fråga
om lov, sade Per-Ola Eriksson.
Esko Lotvonen,
Lapplands förbund, framhöll också betydelsen av eget
agerande.
- Det är viktigt att vi
kan utvinna naturresurserna. Gör inte vi det så görs det i
någon annan del av världen, sade han.
-Då det gäller
energiförsörjning, satsar vi i Finnmark även på nya
vindkraftverk, men det är problem med överföringskapaciteten
söderut, berättade Ann-Solveig Sörensen, Finnmark
fylkeskommun.
Starkt grannskap
Då det gäller grannskap tycker
Brynolf Tjärner att det är viktigt att Norden uppträder
gemensamt ute i Europa och profilerar sig tydligt.
- Vi måste bli mer
synliga till exempel i Europaparlamentet och samarbeta med
andra i dom olika parlamentariska organen, sade Brynolf
Tjärner.
Det ska bli en stark
nordisk profilering vid världsutställningen i Shanghai 2010,
liksom vid klimatkonferensen i Köpenhamn slutåret 2009. Allt
det här ingår i Nordiska rådets verksamhetsplan, berättade
han.
Leif Hjalmarsson,
Landstinget Norrbotten, betonade att kommunikationer är
viktiga då det gäller samarbete över gränserna.
- Det är viktigt att få
igång flyget mellan Luleå och Tromsö igen för att samarbetet
med Nordnorge ska bli bra. Jag vill också peka på projektet
eHälsa som samarbetar över gränserna då det gäller
hälsovård. Det kan utvecklas på Nordkalotten, sade
Hjalmarsson.
Kent Lidman
|
