|
Bättre kommunikationer på Nordkalotten,
avskaffandet av alla kemiska vapen och kärnvapen i norra
Europa samt enklare gränspassager på Nordkalotten. Det var
några av huvudfrågorna vid dom 15:e freds- och miljödagarna
som arrangerades i Luleå nyligen.
- Nordkalotten och Barents är ett unikt område i Europa. Vår
drivkraft är ett starkt samarbete mellan dom fyra länderna
utifrån folkets villkor, sade Birgitta Ahlqvist, ordförande
i Sveriges Nordkalottkommitte, som arrangerade konferensen
tillsammans med motsvarande organisation i Norge och
representanter från Finland och Ryssland. Nordkalottrådet,
Luleå kommun, länsstyrelsen och landstinget i Norrbotten har
också stött arrangemanget på olika sätt.
Freds- och miljödagar har arrangerats sedan 1960-talet på
olika platser i Barentsområdet. Syftet är att uppmärksamma
freds- och miljöfrågor och sätta fokus på dom folkliga
kontakterna -"Folkets diplomati".
- Vi vill att dom som bor här ska känna trygghet och
säkerhet och uppleva en positiv miljö. Inom Nordkalott- och
Barentsområdet finns fem miljoner människor som pratar
femton olika språk. Även om vi ofta upplever att vi lever i
periferin i våra länder så finns det mycket som knyter oss
samman. Vi vill också uppmärksamma kvinnornas roll i freds-
och säkerhetsarbetet på Nordkalotten, sade Birgitta
Ahlqvist.
Brynolf Tjärner, ledamot i Nordkalottrådets beredningsgrupp
och internationellt ansvarig
vid länsstyrelsen i
Norrbotten, lovordade det gränsregionala samarbetet.
- Nordkalottrådet kommer inom kort att diskutera ett nytt
handlingsprogram för 2010-12 och vi uppmanar alla med bra
idéer att kontakta Nordkalottrådet, sade han. Tjärner
berättade om alla satsningar inom olika områden bland annat
energi och transporter som är på gång i Norrrbotten och på
Nordkalottten.
-Bland annat planeras bygget av Europas största
vindkraftsverkspark i södra Norrbotten, sade han.
Huvudtalare vid
konferensen var Maj-Britt Theorin, f d svensk FN-ambassadör,
ledamot i Canberrakommissionen. Hon menade att kärnvapen och
kärnkraft är två sidor av samma mynt.
- Vi måste sluta blunda för kopplingen mellan kärnkraft och
kärnvapen. Vi måste stoppa kärnkraftslobbyisternas framfart
och aktivt arbeta för en kärnvapenfri värld, sade hon.
Hon framhöll att
internationella domstolen i Haag 1995 slog fast att det
enligt internationella lagar är förbjudet att hota med eller
använda kärnvapen. Hon ser positivt på den nye amerikanske
presidenten Obamas försök att minska kärnvapnen i USA.
-Obama har utlovat en förstärkning av icke-spridningsavtalet
och att förhindra att fler länder skaffar sig kärnvapen,
sade Maj-Britt Theorin.
Hon satt med i
Canberrakommissionen som bland annat föreslog en
överenskommelse mellan kärnvapenmakterna att aldrig använda
kärnvapen först och att aldrig använda kärnvapen mot
icke-kärnvapenmakter. Eftersom USA och Ryssland har 95 % av
världens kärnvapen har de ett särskilt ansvar. Vi måste
arbeta för att få bort alla kärnvapen från jordens yta, hav
och luft och hindra dom att placeras ut i rymden, sade
Maj-Britt Theorin.
Hon framhöll att det nu är viktigt att engagera unga
människor, och slutade med uppmaningarna:
-Kräv att alla kärnvapen avskaffas. Kräv att kärnkraften
stoppas!
Atle Melkild, ordförande i Den norska Nordkalottkommitten
tog även han upp kärnvapenfrågan.
- Vi är fyra land med olika intressen. Vi vet att världen
kan stå inför en upprustning då det gäller atomkraft. Vi
måste styra mot en annan utveckling där kärnvapenmakterna
mot en nedrustning, sade han.
Evgenyi Nikora, ordförande i Murmansk regionala parlament,
såg kalottrörelsen som en rörelse för en värld utan nukleära
hot.
-Ryssland känner ett ansvar för nedrustning. Det är tid att
ta ett steg mot för att göra världen mera trygg och vår
president Medvedev har sagt att Ryssland kan minska på
kärnvapnen, sade han.
Bra kommunikationer är viktiga för ett utvecklat samarbete
på Nordkalotten, menade Leif Hjalmarsson, generalsekreterare
i Sveriges Nordkalottkommitte.
-Vi anser att flyget mellan Luleå och Tromsö och mellan
Luleå och Murmansk måste återupptas. Det är också viktigt
för hela Nordkalotten att Norrbottniabanan i Sverige byggs,
sade han.
Olov Lindrupsen, vice ordförande i den norska kommittén
framhöll vikten av en utbyggd järnvägstrafik på
Nordkalotten.
-Vi stödjer kravet på att Norrbottniabanan ska byggas och
att det även blir fler järnvägsatsningar på Nordkalotten.
Järnvägen är viktig inte minst ur miljösynpunkt, sade han.
En annan viktig fråga för Nordkalott- och Barentssamarbetet
är förenklade gränspasseringar.
- Visumreglerna måste lindras och på sikt bör visumkravet
mellan Ryssland och övriga Nordkalottländer avskaffas, sade
Leif Hjalmarsson.
Atle Melkild förde fram
frågan om fredsutbildningar på Nordkalotten.
-Utbildning i fred för barn och ungdom är en grundstomme i
samarbetet på Nordkalotten och Barents. Det bör också gå att
skapa en universitetsutbildning i fred, sade han.
Olov Lindrupsen tog upp frågan om "Folkets diplomati".
- Begreppet folkets diplomati innebär att vi bryr oss om
varandra och samarbetar på en folklig nivå. Det är folkets
diplomater som kan påverka ländernas ledare, sade han.
-Det är folket som talar över vår byråkrati, sade Gustav
Sundström, ständig hedersordförande i Sveriges
Nordkalottkommitte. -Dom unga måste föra folkets diplomati
vidare på nya friska vingar, sade han.
I det uttalande som
antogs vid mötet står det bland annat:
*USA:s planer för en missilsköld kan allvarligt motverka
fredsansträngningarna.
*Krav på att flyglinjen mellan Luleå och Tromsö och mellan
Luleå och Murmansk återupptas.
*Norrbottniabanan måste byggas och en ökad satsning på
järnvägstrafik på Nordkalotten.
*En uppskattning över att presidenterna Barack Obama och
Dimitrij Medvedev arbetar aktivt för nedrustning och minskad
kärnvapenarsenal.
*En uppskattning över arbetet med att en upprensning av
atomavfallet på Kolahalvön inletts.
*Ett krav på att samtliga kemiska vapen, samt kärnvapen i
norra Europa och den arktiska regionen avskaffas.
*Agera för att FN:s resolution 1325 ”Kvinnor, fred och
säkerhet” omsätts i praktiskt arbete i Barentsregionen genom
information, utbildning och påverkansarbete.
*Skapa mötesplatser för barn och ungdom för ut bildning i
fredsarbete.
*Enklare former för gränspassager och enklare visumregler
till låga kostnader och på sikt bör visumkravet avskaffas i
Barentsregionen.
Text och bilder Kent Lidman
|
