Nordkalottrådet


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




















 

 
 

Stora investeringar och arbetskraftsbrist

på Nordkalotten

   
 

 Trots pågående finanskris i världen ser läget på Nordkalotten betydligt ljusare ut nu än vid Nordkalottrådets möte för ett drygt halvår sedan. Nu talas det om stora investeringar, tillbakadragna varsel och arbetskraftsbrist. Det framkom vid en genomgång av vad som är på gång i länen och fylkena på Nordkalotten vid Nordkalottrådets möte i Alta.

 

- En av dom största nyheterna i Lapplands län är att största företaget Outokumpu återkallat alla sina permitteringar, sade Jorma Winter, Lapplands förbund.

 

Även om trä- och cellulosaindustrierna fortfarande har stora problem så menar Jorma Winter att ekonomin i Lappland är på uppgående.

- Elektrifieringen av järnvägen Kolari-Kemi fortsätter och gruvorna går bra. Vi hoppas mycket på den kommande gruvbrytningen i Pajala-Kolari-området. Vi tror på en inflyttning till Lappland när gruvbrytningarna kommit igång, sade Jorma Winter.

 

Det blir också fortsatta satsningar på en bredbandsutbyggnad i Lappland.

 

- Problemet är att många små glesbygdskommuner har dålig ekonomi och inte kan betala sin del av kostnaden för att bygga ut bredbandet, konstaterade Winter.

 

Kemi är en av kommunerna med dålig ekonomi.

- Kemi ligger med på listan över Finlands kriskommuner. Specialistsjukvården i Kemi-Torneå-området har problem eftersom befolkningsunderlaget är för litet, sade Jorma Winter.

 

En ny förvaltningsreform i Finland som träder i kraft vid årsskiftet innebär att sex statliga myndigheter blir två.

-Det blir en organisation som ansvarar för den regionala förvaltningen och en annan som har hand om näringsliv, trafik och miljö. Lapplands förbund i Rovaniemi kommer också då att få nya arbetsuppgifter, sade Esko Lotvonen vid Lapplands förbund.

 

Även i Norrbotten är tongångarna nu mer positiva än för bara några månader sedan.

 

- Lagda varsel dras tillbaka och sågverksindustrin har ökat sin omsättning. Det låga värdet på kronan har gynnat vissa industrier. Det är stora investeringar på gång inom gruvindustrin. Förutom satsningen i Pajala/Kolari så investerar LKAB många miljarder i nya huvudnivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget. Boliden investerar sex miljarder i Aitikgruvan utanför Gällivare, sade landshövding Per-Ola Eriksson.

Ett problem är dock att arbetslösheten ökat och främst bland dom unga.

 

 

- Vi har fått ett regeringsuppdrag att samordna insatser mot varsel som främst drabbar ungdomar. Vi har kontakter med representanter för olika branschorganisationer bland annat inom verkstadsindustrin och träindustrin, berättade Per-Ola Eriksson.

 

Norrbotten har också en ny satsning då det gäller biobränsle.

-Vi har just tagit första spadtaget att bygga en ny anläggning där man utvinner diesel ur skogsråvara, sade Per-Ola Eriksson.

En fråga som diskuteras mycket i Norrbotten är infrastruktursatsningar.

-Bygget av en Norrbottniabana mellan Umeå och Luleå är mycket viktig, konstaterade Per-Ola Eriksson.

 

Det går bra även för Nordlands fylke trots finanskrisen. Men liksom i Norrbotten är det ungdomarna som drabbats hårdast av arbetslösheten.

 

-Många ungdomar har haft problem att få sommarjobb och därför har vi avsatt pengar för att ge ungdomar jobb inom omsorgen. 75 ungdomar har fått jobb och gett äldre en bättre vård, sade Odd Eriksen vid Nordlands fylkeskommun.

 

 

Dom tre nordliga fylkena i Norge har också dragit igång en gemensam satsning att bygga upp ett resesällskap som ska locka fler turister till området.

 

En annan turismsatsning är det Hamsuncenter som öppnats på Hamaröy. Knut Hamsun är en av Norges mest kända författare och han fick nobelpriset i litteratur 1920. Han växte upp på Hamaröy.

-Knut Hamsun är känd över hela världen även om hans ställningstaganden under andra världskriget väckte avsky. Då Hamsuncentret öppnade den 4 augusti i år hade vi 6000 besökare, sade Odd Eriksen.

 

En ny förvaltningsreform i Norge ger fylkena ansvaret för färjor och det mesta av vägarna i Norge. Nordnorge får också ansvar för sjösäkerheten.

 

-Det var en debattfråga i det stortingsval vi hade i september eftersom det hände en sjöolycka mitt under valrörelsen. Vi får nu ansvar för att öka säkerheten på sjön, sade Odd Eriksen.

 

Det har också varit en debatt i Norge om varför så många ungdomar inte fullföljer sina utbildningar.

 

-En orsak till det kan vara att vissa ungdomar räds av för mycket teori. Därför satsar vi på mer lärlingsverksamhet i utbildningen där ungdomarna får praktisk utbildning, berättade Eriksen.

Nordland håller också på att få ett universitet.

-Högskolan i Bodö kan nu komma att bli universitet och det tycker vi är en viktig satsning, sade Odd Eriksen.

 

Även i Finnmark är utbildning en viktig fråga.

-Många av dom ungdomar som inte fullföljer sina utbildningar hamnar i sociala problem. Det är 25 procent av ungdomarna som slutar skolan i förtid eller går ut med för dåliga betyg. Finland är bättre på att klara skolan än vi, därför vill vi undersöka om vi på något sätt kan ta hjälp av Finland för att komma tillrätta med detta, sade Knut Mortensen, Finnmark fylkeskommun.

 

 

Han framhåller att utbildning och forskning är viktiga för utvecklingen.

- Det är nyckeln för utvecklingen i norr. Alta har den största befolkningsutvecklingen i Finnmark och här finns också en högskola. Vi satsar på att bygga upp universitets- och högskoleutbildning samt ett campus i Hammerfest, sade Knut Mortensen.

 

Barents institutet i Kirkenes är viktigt för utvecklingen i Finnmark

 

- Vi har också satsat på vindkraft som alternativ energi, så vi inte bara har olja och gas. Vi har två vindkraftverk i drift. Ett annat projekt som pågår är att utnyttja tidvattnet som energikälla. Det forskar vi på, sade Knut Mortensen.

 

I Troms fylke vill man satsa på en järnväg mellan Pajala/Kolari och Skibotn.

 

-Det är ett sätt att knyta ihop öst och väst. En sådan järnväg kan få stor betydelse när gruvbrytningen i Pajala/Kolari kommer igång. Då kan järnmalmen skeppas ut via hamnen i Skibotn, sade Pia Svensgaard, Troms fylkeskommun.

 

 

Det ekonomiska läget i Troms är bra, även om man märkt en nedgång då det gäller utländska turister. Svensgaard tror mycket på samarbete med dom andra nordliga fylkena då det gäller bildandet av ett resesällskap.

 

-Den inhemska turismen har ökat. Man turistar mer i sitt eget land när det är ekonomisk nedgång. Men vi arbetar nu för att öka antalet internationella besökare, sade Pia Svensgaard.

 

Troms fylke satsar också mycket på bioteknologi.

-Vi bygger upp ett Barents biocenter i Tromsö för att i samarbete med universitet utveckla den tekniken.

 

Kent Lidman

 


 

 

 

 

 

 



 

 

 
 
 Om oss | Sidekart | Media | Kontakt oss | ©2007 Nordkalottrådet