Barentsregionen

Barentsregionen lanserades i början på 1990-talet för att etablera ett internationellt samarbete efter Sovjetunionens fall och omfattar landområdena runt Barents hav samt hela Nordkalotten. ¾ av området ligger i Ryssland och samma andel av dom cirka 6 miljoner invånarna som Barentsregionen innefattar är ryssar. Projektet har bland annat lett till att man etablerat Barents väg som går från Atlanten i Norge, genom Bottenviken genom Sverige och Finland vidare till Vita havet i Ryssland och har som ändhållplats Barents hav. Det finns även en linjebuss som går längst hela sträckan, förutom en liten bit som kräver att man byter till tåg, om man inte känner för att åka bil hela vägen. Medräknat övernattningar så tar det ungefär 3 dagar att åka hela sträckan. Linjen har blivit ett populärt och effektivt sätt för turister att resa i dom allra nordligaste delarna av länderna samt trafikeras tungt utav olika transportfirmor, mestadels långtradare, för att flytta varor.

Barentsregionen påverkan på befolkningsökningen, ökade kommunikationer och stabila ekonomi fick tydliga tecken när IKEA valde att öppna ett varuhus i Haparanda år 2006, och riktar sig till kunder i både norra Norge och Murmansk. Det ökade handelsutbudet har även lett till att Haparandabanan, järnvägen mellan Haparanda och Boden har både rustats upp samt fått flertalet nybyggnationer. På denna bana så går det dock endast godståg och inga passagerartåg finns tillgängliga i dagens läge. Det är även den enda järnvägen i landet som har en anslutning till det finska järnvägsnätet. Eftersom finländarna använder en spårvidd på 1524 millimeter, vilket är bredare än den vi använder här i Sverige, så finns det inte möjlighet för tågen att köra på varandras spår utan all last måste lastas över om man inte använder särskilda godsvagnar med omställbara hjulaxlar. Dock så brukar vinterkylan sätta käppar i hjulet för dessa omställbara godsvagnarna då dom lätt fryser fast i en inställning.

I mångt om mycket så har det handelsekonomiska projektet inom Barentsregionen varit väldigt lyckat och på lång sikt så hoppas man på ännu fler upprustningar och att fler större kedjor skall följa IKEA och starta upp varuhus eller filialer inom regionen. Detta då det ger en väldigt internationell kundkrets och olika avtal möjliggör en friare handel oavsett om länderna är med i Europeiska Unionen eller ej. Detta kallas för Barentssamarbetet och invigdes formellt den 11 Januari 1993 under Norskt initiativ utav utrikesministern Thorvald Stoltenberg.

Barentsrådet är en utav dom två huvudorganisationerna och för ett samarbete mellan regeringarna i Sverige, Ryssland, Finland och Norge samt har även tidigare haft samarbeten med Nordkalottsrådet. Den andra huvudorganisationen är Barents regionkommitté som står för samarbetet mellan dom olika regionala förvaltningarna i området. Dom fyra medlemsländerna turas om att leda samarbetet och leda värnandet samt tillväxten i området för att fortsätta att stimulera kommunikationerna och den växande ekonom. Detta har lett till att Nordkalotten är ett utav Sveriges mest nordligaste internationella samarbeten där det utförs handel samt transporter mellan flertalet olika länder. Samarbetet är viktigt för att även småbygder skall klara sig i dagens turbulenta ekonomiska läge och slippa nedläggningar. I värsta fall så skulle ytterligare en ekonomisk kollaps som världen fick erfara när amerikanska banker fallerade, att flertalet av dom mindre städerna och byarna skulle kunna förvandlas till så kallade spökstäder, övergivna områden som får stå kvar och förfalla. Men med tanke på dom olika naturtillgångarna som finns i området så tordes många orter kunna klara sig, då nedläggningar av så stora faciliteter är sällsynt då det fortfarande finns många aktiva gruvor,

utvinningsområden och förädlingsanläggningar.